Mx står på fortsatt boxvila och har nu gjort det i en vecka nu. Han har lite överskottsenergi; dansar lite på gången, slänger upp lite framben när man går med honom och fladdrar med huvudet och piper. Men annars trivs han nog ypperligt. Får 20kg hö om dagen (den här månaden kommer ruinera mig), får sova hur mycket han vill, får metacam som han älskar så mycket. Han fick penicillin i fyra dagar innan Knut kollade på honom igen i tisdags. Jag kunde inte vara där då jag hade körlektion. Men han skrev sedan att han ringt in recept på metacam. Att det inte borde vara någon fraktur då han inte är halt. Men svullnaden har ju inte gått ner något, därav metacamen. Blir det inte bättre får vi röntga. Och i värsta fall blir det op. Så bara att hålla tummarna att metacamen gör susen nu..

 

Sedan blir han ju lite lös i magen av medicinen och får därför proviva, smaken nypon - som han också tycker om! Så han tycker nog livet är toppen. Massa godis och mys.

 

Star har fått bli av med sina skor då han som sagt hade tappsko i måndags och Micke kunde komma i tisdags. Trött på tappskor och fula strålar, så han fick bli av med vinterdäcken och jag har numera två barfotahästar. Känns redigt bra faktiskt. Speciellt att slippa oroa sig för tappskor, sömstick och allt vad det nu finns :-D Red ut på Staren senare på tisdagen och det gick rätt bra. Skritt och lite trav. Vi fick stöta på mycket.. Några förbannade barn som skrek och härjade. En skåpbil som det var massa skräp i så det skramlade rejält när han åkte bakom oss på den håliga, dåliga vägen. En snubbe som kom utfarandes ur ett hus och stampade omkring på verandan. Star hajjade till en del. Bilen blev han stressad av och satte av i någon pass-/balanstrav-/passageliknande gångart. Men han var aldrig svår att få tillbaka. Gick fram överallt. Himla skönt. Skrittar förbannat fort dock haha.

 

Sedan är det ju traven. Som var anledningen till att de inte ville ha honom i travträningen längre. Han har stunder då han kommer in i någon trav med passinslag, och ibland tappar han något bakben. Men så rätt som det är kommer han in i en superfin, stadig trav med bra takt. Därav tror jag inte att det är något fysiskt problem han har, eftersom att han glänser till rätt som det är. Skulle han ha ont eller dylikt borde det ju sitta i hela tiden. Så jag fortsätter med korta, enkla pass och tränar travövergångar och lösgörande och ser hur det urartar sig. Blir det inte bättre/blir det sämre får vi kolla honom och då tippar jag på att det är framknäna som skulle spöka isåfall. Nu får vi ju hoppas att det inte är så dock!

 

Men ja. En häst går på halvfart och en går inte alls. Samtidigt försvinner tusenlapp efter tusenlapp iväg och man kan ju inte annat än undra varför man valde den här hobbyn. Hästar är roligt. Hästar ÄR roligt. HÄSTAR ÄR ROLIGT. Säger man det tillräckligt många gånger kanske det känns bättre.