Så var man 21 istället för 20 och det är nu bara 9 år kvar tills 30. Tragiskt. När man fyller 30 så är man ju verkligen vuxen. Ska ha fast jobb och livet uträtt. Så 9 år har jag på mig nu att figure this shit out. Lagom press sådär. Åldersnojja javisst. Nu ligger jag på golvet och lyssnar på Kent efter att ha kört lite styrketräning för bål och armar. Bränner lie lagom gött sådär och mina nya 400-kronors hörlurar gör att basen känns ända in i skelettet.

 

Hade planerat in en uteritt för Star idag men idag var det en såndär dag då jag bara ville ligga ner och sova. Vet inte om andra känner så ibland? Typ när man går från parkering till stallet, att man lätt bara skulle kunna lägga sig ner där i gruset och skjunka ner i jorden. Så pass tung känner man sig. Så det blev ingen uteritt. Tar på krafterna nog att mocka åt Mx och sedan kriga sig ut på gödselstacken utan att stupa. Och att packa 7 höpåsar, gå med tre fulla halmpåsar och samtidigt vara trevlig och se glad ut. Star gick iallafall ett tömkörningspass igår, söndag, som gick mycket bra - så det är ju inte katastrof att han vilar liksom.

 

Imorgon ska jag dock försöka ta mig ut. Om jag hinner innan det blir mörkt. Ev skulle Knut komma ut nämligen, för att röntga Mx. Har inte fått svar om vilken tid han kunde komma, och jag jobbar några timmar runt lunch och ska sedan ta foto för nytt ID.

 

Men det blev ju lite firande ikväll iallafall och jag fick blandannat mina älskade ridbyxor;